Vi har valt att titta på om familj, Skola och fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

I denna uppsats har nyanlända tjejers fritid i en norrländsk kommun undersökts. Syftet med undersökningen var att undersöka hur nyanlända tjejer har upplevt sin fritid, möjligheterna till en aktiv fritid och den aktiva fritidens vikt vid integration i Sverige. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 tjejer i åldrarna 19-21 som varit nyanlända samt med 2 yrkesverksamma som arbetar nära målgruppen. Resultatet av denna undersökning visar att nyanlända tjejers fritid i kommunen är begränsad, det finns begränsningar i möjligheten till en aktiv fritid utifrån aspekter som information, språk, kultur, kön och ekonomi. Den aktiva fritiden i form av strukturerade fritidsaktiviteter har visat sig vara av stor vikt vid integration..

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, Skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan Skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

Fritiden ska fungera som en glädjekälla och vara både avkopplande och stimulerande. En tillfredsställande fritid påverkar hur vi mår. Den här uppsatsen behandlar vad kvinnor gör på sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begränsande faktorer för kvinnors fritid, begränsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet.

Fritiden är ett väl debatterat ämne i dagens samhälle. Det blir allt mer påtagligt för oss om statens mål och ambitioner för välfärdsstaten och dess befolkning. Fritiden ses som en näringsgren mot detta. Ett föremål för att ytterligare förverkliga människan. Kultur- och fritidsarenan ses som ett möjligt område för människans identitetsskapande.

Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar:· Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand..

Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om eleverna på vår undersökningsskola upplever sig stressade och i så fall varför. Därmed vill vi öka vår kunskap och förståelse för stressen i skolan om den nu finns. För att nå syftet använde vi oss av metoden enkäter med 21 stycken elever och intervjuer med två elever och en skolsköterska. Vår använda litteratur tar upp allmän kunskap om stress och hur den påverkar våra ungdomar. Resultatet av vår undersökning visar att eleverna är stressade på ett eller annat sätt och att de har en önskan om att få en jämvikt mellan Skola och fritid.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid?? Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva.

Arbete och fritid är två faktorer i människans liv. Syftet med detta arbete var att undersöka om arbetsrelaterad stress påverkar människors fritid. De frågeställningar som användes för att finna svar på detta var: Upplever människor arbetsrelaterad stress och hur visar den sig? Tar människor med sig arbetsrelaterad stress till sin fritid och om de gör det hur påverkar detta fritiden? Vad gör människor för att hantera den arbetsrelaterade stressen om den inverkar på fritiden? För att genomföra studien användes halvstrukturerade intervjuer, 10 grundskollärare, en man och nio kvinnor deltog. Resultaten visar att många upplevde stress på arbetet och att en stor del av dem skulle kunna bli bättre på att skilja på arbete och fritid, genom att till exempel bestämma sig för att arbetsuppgifter främst ska skötas på arbetet och att fritiden är tid för återhämtning och egna intressen.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsärskolebarn mellan sex och tolv år i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex föräldrar som i intervjuer tillfrågades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begränsa studien ställdes inga frågor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frågeformulär baserades på nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mål och riktlinjer. Resultatet visade att föräldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, därför kallas fritid för livsträning.

Den ostrukturerade fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde på gränsen och hamnade snett. Ibland har samhällets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. Värderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna än av ungdomarna själva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjänstens värderingar av ostrukturerad fritid.